De flesta av oss långsiktiga investerare gör nog det - projicerar framtida utveckling av aktiekapitalet, bara för att drömma lite och för att se astronomiska belopp någon gång i en framtid långt från nu. Problemet med att projicera framåt är dock att man som bekant inte har en aning om hur framtiden kommer att se ut, och det finns så många alternativa scenarion som kan komma att påverka resultatet markant. Men om man bortser ifrån att historisk avkastning inte alls har något med framtida avkastning att göra så kan man med gott samvete leka lite med siffror!
Historisk utveckling inklusive utdelningar
Affärsvärlden är en fantastisk källa till statistik när det gäller historisk avkastning. Man har på sin hemsida data från 1900 och framåt över vad man kallar för AFGX - Affärsvärldens Generalindex, ett index som även inkluderar utdelningar. I nedanstående graf ser vi utvecklingen på detta index sedan 1980.
Man kan se att snittet sedan 1980 ligger på 17%, och bästa året 1983 gick index upp med 66% medan bottenåret 2008 gav -42%.Fiktivt sparande i 20 år
Vad händer om man gör en jämförelse mellan olika startår, givet att man sparar exakt samma summa under lika lång tid? Kommer slutresultatet att skilja sig väldigt mycket åt, eller kan man på 20 år tro att det jämnar ut sig?
I experimentet räknar vi med att man får en avkastning som motsvarar AFGX, och att man kontinuerligt sparar 10.000 SEK i månaden. Ja det är mycket för många, men inte helt orimlig mycket. Vad som inte är med i experimentet är pengarnas realvärde, vi har alltså helt bortsett från inflationen och tittar enbart på beloppet som jämförelse.
Startår | 10 år | 20 år |
1980 | 4000000 | 29800000 |
1981 | 3300000 | 17100000 |
1982 | 2500000 | 8300000 |
1983 | 3100000 | 8900000 |
1984 | 2700000 | 8900000 |
1985 | 2900000 | 10500000 |
1986 | 3400000 | 11300000 |
1987 | 3700000 | 9100000 |
1988 | 3700000 | 4800000 |
1989 | 5300000 | 6300000 |
1990 | 4200000 | 7200000 |
1991 | 3200000 | 5600000 |
1992 | 1700000 | 5600000 |
1993 | 2000000 | 6200000 |
1994 | 2000000 | 6000000 |
1995 | 2300000 | 5800000 |
1996 | 2600000 | |
1997 | 2100000 | |
1998 | 1100000 | |
1999 | 1600000 | |
2000 | 1900000 | |
2001 | 1600000 | |
2002 | 1700000 | |
2003 | 2100000 | |
2004 | 2100000 | |
2005 | 2100000 |
I resultatet kan man se att det skiljer sig väldigt mycket åt vilket år man börjar sitt sparande. Jämför man startår 1980 med startår 1982 så skiljer det efter 20 år hela 21 miljoner kronor! Sämsta utveckling efter 20 år har den som påbörjat sparandet 1988, med ett slutvärde på totalt 4.8 miljoner.
Minsta totalvärdet efter 10 års sparande, 1.1 miljoner, hade man haft om man börjat spara 1998. Detta kan då ställas i relation till startåret 1989 då man istället hade haft 5.3 miljoner, dvs fem gånger mer pengar efter att ha sparat lika mycket varje månad.
I den här grafen kan man se hur värdet förändras under de 20 åren med sparande. Varje kurva representerar ett fiktivt sparår.
Slutsats
Oavsett hur duktig man än är på att slå index eller ej så är man en del av något mycket större på sikt. Snittet på 17% sedan 1980 har fördelats "orättvist" över perioden och den som underavkastat börsen under de bästa åren har med stor sannolikhet mer pengar än den som överavkastat under de sämsta åren. Man kan antingen se detta som en liten reality-check på jagandet efter överavkastning, eller enbart som rolig kuriosa. För vår del så påverkar det inte våra mål eller förhoppningar mer än att vi är medvetna om att vi troligen endast kan påverka på marginalen. Vi får istället hysa förhoppningar om att "vår sparperiod" inte kommer visa sig vara den sämsta. Vad som är betydligt bättre nu än tidigare är att det har blivit mycket billigare och enklare att spara i aktier.
Givet den historiska avkastningen ovan så har vi räknat ut att vårat mål om att kunna leva på utdelningar kommer att ta oss mellan 7 och 13 år, vilket kanske är den noggrannheten man får leva med!
Mycket intressant perspektiv. Vissa saker kan man påverka, andra får man acceptera som dom är.
SvaraRaderaPrecis. Självklart gör man vad man kan, men som du säger så får man acceptera att vissa saker får man bara acceptera att man inte har makten över.
SvaraRadera