4 Nordnet inför oskäligt höga avgifter för onoterade innehav

OBS: Detta inlägg är INTE sponsrat av Avanza, det är  som vanligt bloggens egna åsikter som framställs i artikeln. Framtidsplanen är kund hos både Nordnet och Avanza i dagsläget.

Det trillade in ett oansenligt meddelande på vårat Nordnetkonto häromdagen. Meddelandet handlade i positiva ordalag om att det nu är möjligt att flytta in onoterade innehav till kundernas depåer, något som tidigare inte har varit möjligt. Vinsten med att flytta in innehaven kan vara att man vill samla sina olika innehav under en och samma plattform, och det är precis varför vi för någon månad sedan valde att flytta alla våra onoterade innehav till Nordnet.

Avgiften

Nu innebär den nya möjligheten en viss arbetsmängd för Nordnet och därför kommer man från och med 1'a juli ta ut en administrationsavgift för de onoterade innehaven. Själva läste vi meddelandet lite slarvigt och det gick inte upp för oss direkt att kostnaden inte är en engångskostnad för själva flytten, utan det är en kvartalsavgift som tas ut för varje enskilt innehav och för all framtid.

Avgiften kommer att bli 300 kronor per onoterat innehav, och det spelar ingen roll om själva innehavet är värt 500 kronor eller om man har en miljon i värde, det blir samma avgift oavsett. Har man flera onoterade innehav så betalar man dessa 300 kronor för varje innehav.

Onoterade innehav

Den typiska spararen har kanske inte så många onoterade innehav i sin investeringsportfölj, det har ju historiskt varit ganska svårt för gemene man att investera i onoterade bolag och de som finns utanför börsen brukar ofta vara mindre bolag där riskerna är svåra att överblicka. Det har även varit svårt att få information om bolagen, eller ens veta att de finns tillgängliga för investerare. Det har lett till en informationsskevhet som gjort det mycket svårt för småspararen att ta del av den här delen av marknaden.

Med Internet så har informationsskevheten minskat betydligt, och på senare år har plattformar för att underlätta handeln dykt upp. Bland oss småsparare är kanske Pepins en av de mer kända. Pepins gör det enkelt att investera mindre summor i bolag som Spiltan Invest, Alvesta Glass mm och man arbetar aktivt för att  underlätta just för småsparare att kunna vara med som delägare i spännande framtidsbolag.

Detta har inneburit att vi nu ser många småsparare som stolta aktieägare i onoterade bolag. Då risken fortfarande kan vara svår att överblicka så rekommenderas ofta att man dels inte satsar för stor del av sitt totala kapital i onoterade innehav, och det är även bra att diversifiera med fler mindre innehav än att koncentrera allt i ett och samma bolag.

Vad innebär den nya avgiften för den förväntade avkastningen?

Det är den här delen som gör oss lätt besvikna på Nordnet. Då avgiften dels inte baseras på storleken på innehaven och att det dessutom adderas för varje enskilt innehav så kommer småspararna med en väl diversifierad portfölj bli de största förlorarna.

Vi blir inte minst från bolag som Avanza och Nordnet formligen bombarderade med förnuftiga tips om hur stark ränta-på-ränta-effekten är och att storbankernas historiskt höga avgifter bör skys som pesten, framförallt när det gäller avgifter som är återkommande och inte har någon som helst korrelation med tillgångsslagets avkastning att göra. 

Den här avgiften är precis just så dålig som de avgifter vi har lärt oss att undvika, den ger inte spararen det minsta mervärde jämfört med att få samma tjänst gratis hos en konkurrent!

Vi har med hjälp av Stefan Thelenius sparkalkylator räknat ut vad det innebär för den som köpt en (1) Spiltan-aktie för 8.800 SEK, skillnad i avkastning på 15 år är betydande! 300 kronor motsvarar en avgift på dryga 3% årligen för innehavet.

Vi låter nedanstående bilder stå för förklaringen. Vill ni göra samma uträkning så tänk då på att om man har fler innehav så ökar avgiften.

Avkastning på 15 år utan avgift:  +5.07% per år

Avkastning på 15 år med avgift 300SEK/år  : -0.03% per år

Vad kan man göra för att inte bli rånad på sin avkastning?

Som vi ser det så är avgiften så hög att det inte går att acceptera oavsett vilket skäl man har till den. Vi ser två möjliga scenarion framför oss.

1. Nordnet inser det orimliga med att ta ut den oskäligt höga avgiften och sänker den till 0. Vi hoppas såklart på detta, vi flyttade ju våra innehav till Nordnet just för att det är trevligt att samla innehaven på ett ställe. 

2. Kvarstår avgiften så finns inget annat alternativ än att vi tar vårat pick och pack och flyttar alla onoterade innehav till en mäklare som inte (i dagläget) tar ut någon avgift för samma tjänst. Efter att Twitter fylldes av upprörda kommentarer kring avgiften så svarade Avanza följande:

Det är dessutom väldigt enkelt att flytta sina innehav från Nordnet till Avanza, och den som inte vill vänta på att Nordnet tar sitt förnuft till fånga kan initiera sin flytt redan idag: https://www.avanza.se/mina-sidor/flytta-vardepapper/flytta-vardepapper-externt.html

Hur gör ni med onoterade innehav hos Nordnet, flyttar ni eller väntar ni på att avgiften tas bort eller åtminstone blir skälig?

0 Källskatt på ADR - skillnad mellan Avanza och Nordet?

Vi har fått lite frågor angående om att Avanza och Nordnet drar olika mycket källskatt på en ADR noterad i USA, något vi nämnde i inlägget Flyttat utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet. Då det inte var huvudanledningen till vår flytt så nuddades bara ämnet utan någon mer detaljerad förklaring till vad vi menade, men det kan vara på sin plats med en lite tydligare beskrivning.

Under våren 2015 så köpte vi mycket aktier noterade på Torontobörsen. Under den perioden var courtaget för kanadensiska börsen mycket högt och det ledde till att vi vid flera tillfällen istället handlade motsvarande aktie fast noterad som ADR i USA. Det innebar ett betydligt lägre courtage och med tanke på det så kallade dubbelbeskattningsavtalet så skulle det i teorin inte innebära några direkta skillnader mot att äga aktien direkt.

Men, när vi började få in de första utdelningarna på kontot så såg vi att det drogs 25% källskatt istället för de 15% vi förväntat oss. Efter att ha pratat med andra ADR-ägare så visade sig genast ett mönster; Avanza drog 25% medan Nordnet drog 15%. Detta trodde vi då var ett misstag av Avanza och vi kontaktade givetvis kundtjänsten direkt för att be dem rätta till misstaget.

Döm av vår förvåning när det besynnerliga svaret från Avanzas kundtjänst damp ner i inkorgen:

Alla våra utländska innehav står registrerade i Avanza Bank´s namn i ett konto hos en depåbank, beroende på depåbank och land dit vi ska betala skatt så råder det olika förutsättningar. I detta fall tillåter inte det land dit vi är skattepliktiga att vi betalar skatt enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och aktuellt land eftersom vi har ett förvaltarkonto. Denna problematik leder till att vi får betala full skatt i det aktuella landet och i Bank of Nova Scotiasfall så blir vi debiterade 25% utländsk källskatt på den USA-noterade aktien. Vi har ingen möjlighet att svara för hur nordnets hantering ser ut. Vi ser ständigt över vår hantering av utländska innehav för att så snart som möjligt finna en effektivare lösning.

Det var märkligt tyckte vi och påpekade att dubbelbeskattningsavtalet gäller oavsett hur de har valt att lägga upp förvaltarkontot. Svaret från Avanza var att vi har fel. Då vi inte är experter inom området så fick vi helt enkelt godta det och inse att vi inte får tillbaka våra pengar:

Eftersom samtliga aktier är förvaltarregistrerade i utlandet så gäller inte det bilaterala dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Kanada, detta eftersom det kanadensiska skatteverket inte tillåter aktier på förvaltarkonton att få direktnedsättning. 
Med bakgrund av detta tar Avanza Pension tar ut en avgift från kunden motsvarande den utländska källskatten. Avanza Pension begär i sin tur tillbaka den utländska källskatten retroaktivt. Den skatt som Avanza Pension får tillbaka (begärt avdrag för) återbetalas till kunderna retoraktivt nästkommande år.
För kunder med innehav på annan depå än försäkringsdepå är det enligt våra avtal kundens ansvar att själv söka tillbaka den utländska källskatten.

Under tiden vi sedan diskuterade detta fram och tillbaka så valde Avanza att rejält sänka courtaget, även för aktier noterade i Kanada. Vi valde då att sälja av vår ADR'er och köpte tillbaka aktierna direkt från Toronto istället. Det kostade oss ganska mycket i courtage, men framförallt kostade det i förtroende för vår nätmäklare.

Nu vet vi inte om det har skett någon ändring på synsättet gällande ADR'er, men om vi någon gång handlar liknande produkter så kommer det att ske hos Nordnet istället.

6 Flyttat utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet

De senaste dagarna har vi utfört en förflyttning av vår största portfölj till Nordnet. Vi flyttade aktierna från en kapitalförsäkring på Avanza till en kapitalförsäkring hos Nordnet. Då det är banken som står som ägare för innehaven i en kapitalförsäkring så innebär det att man måste sälja av alla innehav, flytta pengarna till den nya banken och sen köpa tillbaka dem.

Detta innebär en ganska stor kostnad att utföra flytten. För det första så blir det ett courtage både på säljsidan och köpsidan och vid överföringen av pengarna så räknas det även som en insättning på kontot ur ett skatteperspektiv. Då vi dessutom förde över pengarna innan likviddagarna har gått så får vi en straffränta på 2 dagar för svenska innehav och 3 för utländska.

Kostnaderna är ganska enkla att räkna på och de kommer inte som en överraskning. Vad som däremot kan vara lite mera riskabelt är kursrisken man utsätter sig för. Det tar ju en viss tid att föra över pengarna, och sen ska man lyckas köpa tillbaka aktierna man vill äga. Har kurserna stigit under tiden man flyttat pengarna så har man färre aktier i slutänden än när man påbörjade flytten. Har man dessutom mycket utländska innehav så tillkommer valutarisken, den kan också verka emot en om man har otur.

Vi hade tur, både aktiekurserna och valutakurserna jobbade den här gången för oss. Istället för de 0.5-1% förlust vi räknade med så gick vi istället lite plus på att ligga utanför marknaden. Det tog nästan exakt 24 timmar från måndag eftermiddag tills vi hade återköpt alla aktier i den nya kapitalförsäkringen. Alla utom en, vi valde att ta tillfället i akt att sälja av ett innehav som skavt i portföljen; BHP Billiton. Mer om den försäljningen i ett senare inlägg.

Men varför bytte vi bank och utsatte oss för dessa risker?

Det är egentligen något som vi har funderat på under en längre period, i cirka ett års tid. Det började med att Avanza haft en något märklig syn på källskatt på bolag noterade i Kanada men listade som ADR i USA. Vi fick där 25% källskatt avdragen medan vänner som haft samma bolag fått 15% från Nordnet. Svaret på skillnaden mellan mäklarna var att valet av depåbank som Avanza har inte medgav att man betalar skatt enligt dubbelbeskattningsavtalet Sverige har med Kanada. Nordnets val av depåbank verkar ha löst detta smidigare. Detta innebär per automatik att man får betydligt sämre utdelning från samma bolag om man jämför mellan nätmäklarna. Läs mer om detta i inlägget om Källskatt på ADR - skillnad mellan Nordnet och Avanza.

Men det som egentligen avgjorde valet är inte av samma dolda natur. Snarare så beror det på att Nordnet har en mer generös syn på vad det innebär med riskspridning i kombination med belåning av aktieinnehavet. Hos Avanza kan man få något som man kallar Superlånet, vilket innebär att man kan belåna vissa förutbestämda aktier upp till 35% av dess belåningsvärde till i nuläget 1.75%. De förutbestämda aktierna är alla svenska och de flesta från Large Cap. Om man skulle hamna över 35% belåning om omvandlas lånet automatiskt till ett normalt lån på 5.4% ränta, givet att man  har den bästa förmånsnivån Platina.

Nordnet däremot har något man kallar för Knockoutlånet, ett lån kan ge 0.99% ränta om man nyttjar max 40% av belåningsvärdet och inte har enskilda aktier som är för tunga i portföljen. Här är inte olika marknader helt utestängda från lånevillkoren och man kan därmed räkna in i princip alla sina aktier som säkerhet till lånet. Skulle belåningen hamna mellan 40%-60% så blir räntesatsen 2.49%, och över 60% så blir räntan 5.85%

Vi har tankar kring en försiktig belåning av portföljen, och då utdelningsportföljen består till största delen av utländska innehav så gör skillnaderna mellan mäklarnas villkor stor skillnad.

Jämförelse av räntor baserat på utdelningsportföljen

Vi provade att göra en jämförelse mellan nätmäklarnas villkor med utgångspunkten att vi belånar vår utdelningsportfölj till olika belåningsgrad. Resultatet talar sitt tydliga språk.

Belåningsgrad	0-2%	2-27%	27-40%	40-67%
Avanza Superlånet	1.75%	5.40%	5.40%	5.40%
Nordnet Knockoutlånet	0.99%	0.99%	2.49%	5.85%

Med Superlånet kan vi alltså belåna portföljen till max 2% (!) om vi inte vill råka ut för en mycket högre räntesats. Med Knockoutlånet får vi en betydligt bättre räntesats ända upp till 27% belåning av totala portföljvärdet. Skulle man dessutom hamna över den gränsen så ökar räntan till en klar rimligare nivå.

Efter att Avanzas kundtjänst svarat att det inte finns några planer på ändrade villkor så drog vi slutsatsen att det var lika bra att dra av plåstret direkt och utföra flytten. I efterhand känns det bra, speciellt då vi hade tur med både aktie- och valutarisken.

Nu ska vi ta det lugnt ett tag (det var adrenalinhöjande att flytta hela portföljen) och försöka bygga en hållbar strategi för belåning! :)