3 Gratisluncher?

Det är inte ofta det händer, men ibland finns det faktiskt gratisluncher!

Under rådande omständigheter så har vi fått lite extra frigjord tid för att ta hand om vår framtidsplan (läs, ofrivillig korttidspermittering), och den här gången har den extra tiden bland annat lett till att vi sett över våra månatliga kostnader för hushållet, men även de kostnader som vi har på vårat långsiktiga sparande.

En gratislunch för oss innebär att man får samma kvalitet och värde men till ett lägre pris, och några sådana har vi allt lyckats hitta. .

Billigare fonder

Den första gratislunchen var den godaste och det var faktiskt en no-brainer för oss att sluka den utan att tänka efter särskilt länge. Vi har en fondportfölj på Nordnet där vi i dagsläget har en enda fond - TIN Ny Teknik där vi sedan något år tillbaka har ett automatiskt månatligt sparande i fonden. Det är ett supersmidigt och enkelt sätt för oss att spara i en spännande fond som dessutom har överpresterat rejält under pågående pandemi.

Utveckling 2020 för fonden TIN Ny Teknik A

Det är dock ingen billig fond vi har. På Nordnet kostar den i dagsläget 1.52% och samma fond kostar 1.59% på Avanza. Det gäller alltså att fonden innan avgift överpresterar sitt jämförelseindex ganska så rejält för att det ska vara värt att ha sina pengar långsiktigt placerade i TIN Ny Teknik. Om man räknar med att en genomsnittlig årlig avkastning på börsen ligger på runt 7%, då innebär det att en fond med 1.5% i avgift måste avkasta 8.5% innan avgiften dras för att ge dig som fondinnehavare samma avkastning som en gratis indexfond. Det innebär i andra ord att fondförvaltaren måste vara 1.5/7= 21% bättre än marknaden, inte alls lätt!!

Vad vi nu insåg var att det finns alternativ som är betydligt billigare än Nordnet och Avanza vad gäller just den här fonden. Vi är långt ifrån snabbast på bollen så det kommer säkert inte som någon nyhet för dig som läser detta, men det kanske finns någon mer ute i landet som inte har snappat upp att uppstickaren SAVR erbjuder många av de mest populära fonderna men till ett mycket bättre pris. Just TIN Ny Teknik kostar hos SAVR 1.02% i dagsläget, vilket ger en enorm utväxling på lång sikt.

Inte nog med att förvaltaren nu "bara" behöver vara 1/7=14% bättre än marknaden för att du som kund ska få en högre avkastning än med en gratisfond, nej du får även behålla en tredjedel av avgiften själv oavsett hur fonden går. På lång sikt och med ett kontinuerligt sparande så kan det komma att innebära en skillnad på 10-tusentals kronor för en småsparare som avsätter en hyfsat liten summa i månaden till sitt sparande.

Räkneexempel med 500 kronors sparande i 30 år 

Nedan kan du se hur mycket vi teoretiskt sparar på att köpa samma fond fast för en lägre avgift. I räkneexemplet så har vi gissat att fonden nätt och jämnt klarar av att överprestera en gratis indexfond med i snitt 1.5% över de kommande 30 åren.

Vi har använt  Stefan Thelenius excellenta sparkalkylator för att räkna på avkastningen:

Med 1.5% avgift så är värdet efter avgifter och skatter 434 299 SEK

Med 1% i fondavgift så är värdet efter avgifter och skatter 477 946 SEK

Skillnaden i avkastning på 30 är är alltså 477 946-434 299  = 43 647 SEK
Det är alltså en väldigt stor skillnad på hur mycket pengar du får behålla själv av avkastningen och det är själva pudelns kärna. Du vill inte betala mer för exakt samma produkt!

SAVR erbjuder dessa fonder i en ISK och det tog, utan överdrift, inte mer än 5 minuter att skapa kontot, få det aktiverat och dessutom kopplat med autogiro mot din bank om så önskas. Vi har valt att koppla autogiro och även sett till att det är en månatlig dragning och köp i fonden.

Är du också intresserad av SAVR och vill läsa mer om dem? Klicka då på vår sponsrade länk till SAVR här.

Vår andra gratislunch 

Den andra gratislunchen är lite mera pinsam att ta upp men nåja, det får väl vara ok att stoltsera med sina mindre lyckade saker också. Det handlar i det här fallet om hur sjukt överförsäkrad vår båt har varit. Vi köpte båten för 7-8 år sedan och försäkringen har kostat oss i runda slängar 2000/år. Vi har varje år jämfört försäkringsbolag och det har då alltid fallit till vårat nuvarande försäkringsbolags fördel. Alltså har vi haft samma försäkring sedan start.

Nu råkade det dock vara så att vi har haft ett alldeles för högt försäkringsvärde på vår båt. Det är en plastbåt från slutet av 50-talet med en utombordsmotor från 80-talet. Men vi hade försäkrat den som om den var en sprillans ny båt. Så efter en femminuters manöver så har vi nu sänkt den årliga premien till mindre än 500/år men har fortfarande hela båtens fulla värde försäkrat.

Jakten går nu vidare efter fler gratisluncher!

---

0 Solceller - kompletterande passiv inkomst

För den som har en villa och är intresserad av att utöka sina passiva inkomster till något som inte korrelerar med börsen så har vi ett spännande och väl fungerande tips.

Skaffa elproducerande solceller!

När vi köpte vårat hus för drygt 7 år sedan så hade vi inte mer än teoretiska erfarenheter kring hur pass mycket el det går åt för alla elektriska prylar samt till att värma hus och vatten. I lägenheterna vi bott i så har alltid varmvatten och värme ingått i hyran, vilket dolt en ganska stor kostnad för oss. Vår villa är visserligen mycket välisolerad, men totala elkostnaden inklusive den fasta säkringskostnaden var under det första året 13.000 kronor, eller drygt 1100 kronor i snitt i månaden. 

Detta gav såklart oss ett nytt intresse - hitta sätt att spara el på bästa möjliga sätt. Då husets uppvärmning bestod av direktverkande el kompletterad med en luftvärmepump så var inte alternativet bergvärme något för oss. Att utrusta hela huset med vattenburen el hade varit alltför kostsamt och det hade varit en tveksam investering.

Men däremot började vi intressera oss för solenergi av olika slag. Den mest vanligt förekommande lösningen var då solpaneler för uppvärmning av varmvatten. Detta är det mest effektiva sättet att nyttja solenergin, men även det visade sig vara svårt för oss. Det krävs stora ackumulatortankar i antingen huset eller krypgrunden, men hur vi än försökte så fann vi ingen lösning som gick att få installerad hos oss. Dessutom upptäckte vi snart att det framförallt är uppvärmningen av huset som drar merparten av elen, varmvatten för två personer var i sammanhanget av mindre betydelse.

Elproducerande solceller var det som vi tillslut fastnade för. Med dessa så skulle vi kunna sänka elkostnaderna markant, och vi fick dessutom en hyfsat bra hedge mot eventuellt stigande elpriser.

Hur mycket kan man i Sverige tjäna på att ha solceller?

En vanlig missuppfattning är att man i Sverige har alldeles för lite soltimmar för att det ska vara försvarbart att ha solceller. Fakta om solinstrålning samt praktisk erfarenhet visar dock att det endast är dumheter, det går alldeles utmärkt så länge de lokala förutsättningarna är bra. Exempel på goda förutsättningar kan vara en stor takyta mot söder, avsaknad av skuggning från omgivande träd och hus etc.

Vad man bör vara medveten om är att merparten av produktionen i Sverige sker på sommaren, och under perioden oktober till februari så är produktionen i det närmaste obefintlig.

Såld el under 2016

Ersättningsnivåer för egenproducerad el

För varje egenproducerad kWh så kan man tjäna/spara pengar på två sätt. Märk att ersättningsnivåerna kan variera över tid. Exempelvis så går elpriset upp och ner, likaså ersättningen för elcertifikat. Nedanstående ersättningsnivåer är dagsfärska för de avtal just vi har:

1. Nyttja elen själv

När man nyttjar elen själv så köper man i praktiken mindre el från elnätet. Detta innebär en besparing som motsvarar det pris man får betala enligt sitt elhandelsavtal. I vårat fall innebär det

Elhandelsavgift 68.24 öre

Överföringsavgift 32.00 öre

Totalt 100.24 öre

2. Sälja elen över elnätet

Hur mycket man än försöker så kan man inte göra av med all el man producerar. Faktum är att det i dagsläget är bättre att sälja den egenproducerade elen än att försöka nyttja den. Våra avtal ger oss för varje såld kWh:

Elersättning 48 öre

Överföringsersättning 5.9 öre

Skattereduktion 68 öre

Elcertifikat 7 öre

Totalt 128.9 öre

Som man kan se så är det just nu betydligt bättre för oss att sälja elen, med en skillnad på cirka 28% mot om vi skulle nyttja all el själva. Så har det i princip varit ända sedan vi skaffade anläggningen, något som kan tyckas lite märkligt. under de snart 6 åren vi har haft solcellerna så har vi sålt ungefär 75% av produktionen, och därmed nyttjat resterande 25% direkt.

Använder vi våra siffror ovan i kombination med den faktiska elproduktionen anläggningen ger på ett år så får vi följande resultat:

8600 kWh i produktion:

8600 * 0.25 * 1.0024 = 2155 kronor i besparing

8600 * 0.75 * 1.289 = 8314 kronor i intäkter för såld el

Totalt 10.469 kronor i årlig ersättning

Vår kalkyl

Givet vår installationskostnad på totalt 75.000 SEK så har vi en årlig avkastning på 14%. I dess siffror ingår dock inte avskrivningen på investeringen, Räknar vi med en avskrivning på 25 år (vanligt förekommande för solceller) så får vi istället 10% årlig avkastning.  Inte dåligt för att vara helt fri från korrelation med börsen!

En solcellsanläggning har inga löpande kostnader. Solpanelerna har en effektgaranti på 25 år, men praktiska tester har visat att de kan fungera väl i över 40 år. Det som däremot har en mer begränsad livslängd är växelriktaren. Vill man undvika en glädjekalkyl bör man därför räkna in ett eventuellt byta av växelriktaren under anläggningens livslängd.Vi har tidigare räknat på ett annat sätt och fått en årlig avkastning på 6%, men det var då med en mycket försiktig kalkyl.

Elproducerande solceller 

Solceller som producerar el har stigit enormt i popularitet det senaste decenniet. För 10+ år sedan var kostnaden skyhög, och effektiviteten dessutom ganska låg. De som då skaffade solceller gjorde det antingen för att de var hängivna teknikentusiaster som tyckte att det var värt att spendera pengar på en lätt obskyr hobby, alternativt gjorde man det för att skapa el-energi på platser där det var svårt att koppla in sig mot det fasta el nätet.

Detta har nu förändrats markant. Med rejält sjunkande priser och ökad effektivitet så har nu solceller i många fall visat sig vara en rent ekonomiskt bra investering. I en del länder har man nått så kallad grid parity, dvs det är där billigare att producera energi från solceller än att köpa elen från elnätet (se Wikipedia om Grid Parity)

Hur fungerar solceller som man kopplar mot elnätet?

För att få möjlighet att sälja sin öveskottsel så måste anläggningen vara inkopplad mot elnätet. Nedan kan man se en schematisk bild över komponenterna i ett sådant system.

Bildkälla: Wikipedia

1. Solpanelerna

Den mest uppenbara delen i ett solcellssystem är de paneler som omvandlar solenergi till elenergi. I dag finns det ett antal olika typer av paneler, med olika för- och  nackdelar. De vanligast förekommande modellerna är Mono- eller Multi-kristallina solpaneler, och har ofta en blå nyans, alternativt helt svarta.

En enda solpanel producerar likström med en ganska låg spänning. För att få upp effekten så kopplar man samman många paneler, i vårat fall 37 stycken 280W-paneler för totalt drygt 10kW effekt.

2. Växelriktaren

För att koppla in solpanelerna mot elnätet så måste likströmmen omvandlas till växelström. Detta gör man med en växelriktare, som i sin tur måste dimensioneras efter den totala effekten på alla solpaneler man kopplar mot det. Det finns en oändlig mängd olika märken och varianter på växelriktare, men det viktigaste när man väljer är att man man matchar den mot de paneler man valt. 

Har man en stor anläggning (säg 5 kW och uppåt) så bör man välja en växelriktare som kan omvandla till 2 eller 3 faser, detta dels för att effekten annars kan överbelasta säkringen till huset, men också för att bättre fördela solenergin på husets elförbrukare.

Vissa modeller har uppkopplade funktioner som gör att man kan följa produktionen i en app samt föra avancerad form av statistik. Det kan vara roligt för den extra intresserade, men tipset är att låta effektiviteten på växelriktaren vara en tyngre faktor vid köp än den typen av extrafunktioner.

3. Elmätare

Alla hus har en elmätare som mäter hur mycket ström hushållet gör av med. Denna mätare används av nätägare för att ta betalt för elöverföringen, samt av det elhandelsbolag man köper sin el av.

När man producerar egen el som man dessutom säljer ut på elnätet så behöver man byta ut mätaren till en variant som kan mäta hur mycket ström hushållet levererar ut på elnätet. Byte till en sådan mätare är gratis och nätägaren är enligt lag bunden till att utföra bytet när man anmäler att man vill koppla in en solcellsanläggning.

4. Elnätet

Elnätet kan i solcellssammanhanget ses som den energibuffert som krävs när man har med intermittent kraftproduktion att göra. Solen lyser ju som mest på dagen, och gärna mitt på sommaren, vilket gör att man just då kan få en mycket stor produktion som man inte kan göra av med själv. Man kan då lite slarvigt tänka att den energi som man skickar in i nätet 'lagras' för att kunna nyttjas vid ett senare tillfälle. Under natten och på vintern så tar man då tillbaka den lagrade energin.

Rent praktiskt så går det såklart inte till på det viset. Den energi man skickar ut på elnätet används i samma sekund upp av någon annan, och när du sen behöver el på natten så är det el från någon annan källa som nyttjas. Men effekten blir densamma för dig som solelproducent.

Hur skaffar man en egen solcellsanläggning?

Det är idag enkelt att skaffa solceller. Det finns en stor mängd med specialiserade företag som hjälper privatpersoner att välja rätt system för varje enskilt behov. De kan göra allt från att beräkna potentialen till att rent praktiskt installera hela anläggningen åt kunden.

Det bästa tipset vi kan ge dig som är intresserad av detta är att vara mycket vaksam över totalkostnaden för det färdiga systemet. Vill du ha en god avkastning så är inköpspriset extremt viktigt. Börjar därför med att jämföra priser noggrant och se över möjligheterna att göra så mycket av installationen själv. Det var på det viset vi fick ner vår kostnad rejält.

Ett bra ställe att börja jämföra priserna är på jämförelsesidan www.solcellspriser.se

Utnyttja även det statliga bidraget för solceller, alternativt ROT-avdrag om du hellre låter någon annan installera anläggningen!

Lycka till med din nya investering!
Har du frågor eller synpunkter så hjälper vi gärna till!

5 Byt bil, bli mångmiljonär

De flesta av oss vet att det är dyrt att ha bil, men få har nog räknat på hur dyrt det verkligen är i längden. Man ser bilen som en nödvändig del av livet och kanske även som en social markör, och är då beredd att betala orimligt mycket för det transportmedel det egentligen är. Man kan nästan se det som att många (de flesta?) överkonsumerar när det gäller bilbehovet och att det finns mycket pengar att spara på att se över sitt verkliga behov och justera sin bilkonsumtion efter det.

Vi talar av egen erfarenhet inom just överkonsumtion av fordon. Det var aldrig meningen att det skulle bli som det blev, men en dag stod vi med fordon som formligen kostade en förmögenhet i relativa termer, men i princip allt vi gjorde var att använda bilarna till att ta oss till och från arbetet. Det fanns inget mervärde alls utöver själva pendlingen. 

När vi en dag räknade på vad det verkligen kostade oss så blev vi förskräckta. Det visade sig att för att jobba ihop kostnaden för pendlingen så var vi tvungna att vika de tre första timmarna av varje arbetsdag på att betala för att ta oss till jobben. Alltså, om det hade varit möjligt att ta oss gratis till jobbet så hade vi kunnat jobba tre dagar i veckan och få lika mycket pengar över.

Med ett pendlingsavstånd tur och retur på 13 mil så blir det såklart aldrig gratis oavsett val av bil, men det finns definitivt möjligheter att dra ner kostnaden markant. Vi har under de senaste fyra åren prövat på tre varianter och hela tiden gått ner i kostnad och standard. Vad som dock har skett under tiden är intressant, tidigare kunde man fnysa lite åt de små pyttebilarna och tänka att det bara var för ungdomar, alternativt pensionärer. Efter att ha kört en sådan bil ett tag så har man istället börjat fnissa åt alla stora lyxbilsåk som bränner framtida miljoner ur fickorna på alla medelsvenssons. Att de säkert sitter i sina dyra bilar och fnyser åt oss spelar inte längre någon roll :)

Dyra privatbilen

Audi A6 S-Line, Sedan, Automat, nypris 450.000, köpt begagnad för 279.000

• Värdeminskning 70.000
• Försäkring 8.000 
• Service/reparationer 10.000 
• Däck och andra slitdelar 5.000
• Skatt 2.800
• Bränsle 36.000
• Skattereduktion för pendling -22.000

Summa: 109800 / år (9150/mån)

Fantastiskt trevlig bil att köra och åka i, åtminstone så länge det inte var alltför mycket snö på de mindre vägarna. Men det kostade skjortan. Inte nog med att driftskostnaden var hög, vi blev även varse om att kostnaden för oförutsedda reparationer och händelser kunde bli ohemult dyrt. En liten buckla på balken under passagerardörren = 28.000, stulna sommardäck på fälg = 32.000 osv. Visserligen täckte försäkringarna stor del av kostnaderna men faktum kvarstod att när det händer något med bilen så KOSTAR det.

Mellandyra personalbilen

Volkswagen Golf mk VII, Sportcombi, Automat, nypris 269.000

• Nettoavdrag på lönen 43.200
• Bränsle 36.000
• Skattereduktion för pendling -8.600

Summa: 70.600 / år (5833/mån)

Med en billigare personalbil så minskar kostnaderna betydligt jämfört med den dyra privatbilen. Vi sparade cirka 3.000 kronor i månaden på bytet, och även riskerna minskade betydligt. Även om en Golf är ganska dyr vid oförutsedda reparationer så är det ändå betydligt lägre kostnad än för en Audi A6. Komfortmässigt var det inte ett jättestort nedkliv från Audin men visst är det skillnad. Efter några månader hade vi dock vant oss och saknade inte längre Audin, och den adaptiva farthållaren var superbra i Stockholms pendlarköer.

Superbilliga privatbilen

Volkswagen Up!, minimalt extrautrustad. Nypris 139.000, köpt begagnad för 74.000

• Värdeminskning 25.000
• Bränsle 30.000
• Service/reparationer 5.000
• Däck och andra slitdelar 3.000
• Skatt 380
• Försäkring 4.500
• Skattereduktion för pendling - 22.000

Summa: 45.580 / år (3820/mån)

En betydligt enklare och mindre bil än de vi tidigare har haft. Manuell växellåda, ingen regnsensor och utan adaptiv farthållare gör att man måste vara mer aktiv som förare än tidigare. Men trots sin litenhet så är den trevlig och stabil på vägen. Framförallt så känns den rymlig för föraren och då vi nu alltid åker var sin bil till jobbet så känns den mer rimlig i storlek än Audin och Golfen.

Hur mycket sparar vi då på denna självspäkning?

Skojar bara, det känns inte som självspäkning, det är snarare en befriande känsla att sätta sig i bilen utan att tänka på hur mycket onödiga pengar den kostar. Men frågan kvarstår, hur mycket billigare blir det för oss nu när vi gått från lyxbil till pyttebil?

Från Audin ner till Up! så sparar vi 5.330 kronor i månaden, pengar som vi nu sparar direkt i aktieportföljerna. Vi har ungefär 30 år kvar till pension, och skulle vi behålla tankesättet fram tills dess och sparar överskottet i aktier så blir det en rejäl summa. Vi har här använt oss av Stefan Thelenius eminenta sparkalkylator för att beräkna summan. Vi har räknat med en årlig värdeutveckling på 9% vilket är lägre än det historiskt har varit men också rimligt med tanke på hur världen ser ut idag. 

Genom att byta till en mera rimlig bil så har vi alltså drygt 8 miljoner mer i aktiedepån dagen vi går i pension än om vi åker ståndsmässigt. Valet är för oss mycket enkelt i en sådan jämförelse, det är med glädje på läpparna man nu åker till och från jobbet! 

Frågan är hur många av de som åker med sina fina bilar förstår hur mycket pengar det kostar dem på sikt? Vi förstod från början att det var dyrt, men det är inte förrän vi nu har fått siffror på det som vi inser vidden av vårat beslut att "right-sizea".

Självklart så ser inte alla på sitt fordon på samma sätt som vi gör och då kanske man kan hävda att det trots allt är värt att lägga dessa enorma summor på sin bil / hobby. Vi har också hobbies som kostar pengar, med det är då en klar fördel att en av dem är att spara pengar långsiktigt på börsen!

0 Spartips #3 - poäng på allt du handlar

Vårat tredje spartips kan låta lite udda, "spara genom att handla", men är i själva verket helt logiskt om man tänker efter. Vi försöker alltid att hitta sätt att lyckas spara undan mer pengar utan att behöva dra ner på sånt som vi anser oss verkligen behöva eller unna oss. Exempelvis så skulle det inte falla oss in att sluta köpa ekologiskt svenskt kött till förmån för billigt irländskt kött, även om det senare kostar en tredjedel så mycket i vilken butik som helst. Det är helt enkelt inte värt att tumma på sina övertygelser bara för att spara en slant eller två.

Tipset den här gången handlar istället om att kunna spara undan några extra slantar då och då genom att handla smart. Vi har valt att skaffa oss ett (egentligen två) kreditkort som ger oss 1% cash back, dvs riktiga pengar, på allt vi handlar i butiker och på nätet. Korten är helt vanliga master card och ger oss även ett antal försäkringar som man får välja fritt mellan. Då vi använder korten för alla våra vardagliga matinköp, kläder, bensin, apotek etc så blir det betydande summor tillbaka varje månad. Vid varje månadsskifte så får vi sedan tillbaka 1% av inköpsvärdet och dessa pengar går oavkortat in i vårat sparande.

Det finns många olika kreditkort som ger den här möjligheten och beroende på var och hur man handlar så passar de olika bra. Vi har valt Remembercard More, detta passade just oss bäst och binder oss inte till att behöva handla på ett visst ställe, eller tanka på samma bensinmack varje gång man vill få poäng på det man handlar.

Om man följer den här strategin och aldrig tummar på att skicka in pengarna man får tillbaka direkt till sitt sparande så ger det ett välkommet tillskott utan att man behöver sänka sin levnadsstandard det minsta. För vår del kan man översätta det till att vi får en (1) gratis Atlas Copco-aktie varje månad som går, vilket inte är fy skam!    

Observera att vi ALLTID ser till att betala hela fakturan varje månad. Så fort som man börjar nyttja krediten längre än så så faller hela konceptet pladask, man vill inte betala kreditränta oavsett vilket kort man väljer!

0 Spartips #2 - gör det roligt att spara

Det här tipset borde ha varit #1 i min lista över spartips, det slår alla andra jag kommer att komma på med hästlängder. Anledningen till att jag tycker så är enkel

- utan att tycka att det är roligt att spara så hade jag själv aldrig lyckats

Jag har många gånger tidigare försökt spara, men det är väl som med det mesta som är bra men som man kan tycka är lite småtrist eller jobbigt. Såsom att komma igång med bantning, komma igång med träning etc. Man ger sig in i det med enorm entusiasm och tycker att get går kanonbra, men efter en förhållandevis kort tid så tappar man fart och intresse för det. Plötsligt har man återfått sina tappade kilon och det inhandlade gymkortet känns inte alls som en bra investering längre.

Min alldeles egna hobbypsykologiska idé till varför man misslyckats är att det ofta är så enfaldigt tråkigt. Ta sparandet som exempel. Hur kul är det egentligen att INTE köpa den där nya mobiltelefonen eller att INTE åka på den där spännande skidresan? Inte det minsta... Visst kan man försöka inbilla sig att man egentligen skjuter upp det roliga till senare och att summan av det roliga därmed är konstant. Men människan söker ju direktavkastning (eller omedelbar tillfredställelse) på allt hon tilltar sig, och då blir det inte alls lika roligt att tänka sig mobiltelefonen om ett par år, eller skidresan år 2030 istället för nästa vecka.

Så vart vill jag komma? Jo, att det är jättesvårt att hålla sig till ett långsiktigt sparande om man inte tycker att det är kul på vägen. För att göra det till något roligt så har jag själv kopplat varje gång jag lyckas spara något till en rolig aktivitet. För mig är aktiviteten att jag direkt överför den sparade summan till kapitalförsäkringen, för att sen börja analysera vad pengarna ska investeras i. Kom ihåg att spara inte är samma sak som att investera. Jag tycker egentligen inte att det är särskilt roligt att spara, men att investera är riktigt roligt! Det fungerar som en så pass bra belöning för mig att jag hela tiden har ögonen öppna för fler spartillfällen, vilket har gjort att jag hamnat i någon form av positiv spiral.

Så försök att hitta en rolig aktivitet som du förknippar med ditt sparande, det behöver inte vara just investering som i mitt fall utan det kan i princip vara vad som helst, bara det ger dig en positiv känsla!

3 Spartips #1 - Gör rent din luftvärmepump

Det bästa sättet att kunna avsätta ännu mer pengar till sitt långsiktiga sparande måste ju vara när man kan dra ner på vissa kostnader utan att för den delen få det sämre på något vis. Att snåla in på saker som man i själva verket gillar är ju inte skoj, och att betala onödiga pengar för sånt som inte ger något mervärde är ännu tråkigare.

Vi har, som väldigt många andra hushåll, en luft-luft-värmepump för uppvärmning av vårat hus. Det är en finurlig pryl som har sänkt uppvärmningskostnaderna rejält för oss. Huset har tidigare värmts upp med hjälp av ineffektiva elradiatorer och i jämförelse med tidigare elkostnader så har vi nu markant lägre totalkostnad för uppvärmningen.

Under ett år så har vi en uppvärmningskostnad på ungefär 9.000 SEK. Då håller vi en inomhustemperatur som är bekväm, runt 22 grader, under de månader då vi behöver värma huset. För att sänka våra uppvärmningskostnader ytterligare så skulle vi kunna sänka temperaturen med en eller två grader. Hur mycket mindre energikostnader detta innebär beror lite på var man bor, kolla gärna den här kalkylatorn: Sänk din värmekostnad

Om vi skulle sänka vår innertemperatur med två grader så skulle vi spara cirka 14% av våra årliga uppvärmningskostnader. Det innebär för oss 1287 SEK per år. Om man sparar dessa pengar i en långsiktig utdelningsportfölj, vad skulle det innebära på 30 år?

Vi gör en fiktiv beräkning och ser efter!

Vi sparar alltså 1287 kronor varje år.
Vi köper aktier med en direktavkastning på 3.5% och med en utdelningsökning på 7% årligen
Vi återinvesterar alla utdelningar
Årligt snittavkastning på aktiekurserna sätter vi till 6%

Efter 30 år med två grader lägre temperatur i huset så skulle pengarna vi sparat innebära en 216.000 större förmögenhet och en ökad utdelning med över 8.100 SEK per år. Det är ju fantastiskt! Men, hur kul vore det med 2 grader lägre innetemperatur? Sa jag inte att vi inte ville snåla på sånt vi faktiskt uppskattar?

Det är nu tipset kommer in, det går faktiskt sänka energiåtgången som om man sänkt temperaturen 2 grader utan att faktiskt göra det. Detta beror på att en luftvärmepump blir mindre och mindre effektiv med åren om man inte rengör den ordentligt, och de blir rejält skitiga! Efter att vi har gjort det jag strax ska beskriva så har vi kunnat sänka temperaturen med just 2 grader på värmepumpen utan att temperaturen i huset har blivit lägre.

Beskrivning av tillvägagångssätt

Först och främst så måste jag vara tydlig med att detta är något som endast den som är lite händig ska göra själv. Man ska dessutom vara medveten om att en del luftvärmepumpsleverantörer kan vara kinkiga med garantin om man utför rengöringen själv. Slutligen vill jag också påminna om att man bör vara extremt varsam och försiktig, börja exempelvis med att slå av säkringen till värmepumpen så att den inte är spänningssatt.

Utrustningslista

• En smutsig luftvärmepump (obs, det är innerdelen vi ska rengöra)
• Verktyg för att öppna skalet på värmepumpen
• Dammsugare
• Handdukar
• Plastfolie
• Tejp
• Diskmedel
• Spolarvätska
• Tryckspruta : Beställ en för en hundring eller två från Amazon.se  
• 2-3 timmar

Rengöringen

Börja med att ta ur de luftfilter som sitter i luftvärmepumpen. De brukar vara igensatta av damm. Dammsug dem rena. Detta bör man göra ett par gånger i månaden.

Montera sedan av plastskalet så att värmepaketet blir helt blottlagt. Se till att få loss alla delar utan att skada dem, det kan vara lite småknepigt. Leta reda på manualen om det inte är självklart hur man gör.

Blottlagt värmepaket

Plasta sedan noggrant in alla delar som ser ut att innehålla elektronik. Använd plastfolie och tejp, plastpåsar kan också vara användbart för detta.

Ta bort eventuella möbler, kläder eller skor under luftvärmepumpen. Om allt går bra så kommer det inte att rinna ut något vatten, men det är säkrast att inte chansa.

Lägg nu handdukarna under värmepumpen och även mot väggen ovanför pumpen för att skydda mot vattnet.

Fyll sedan upp trycksprutan med 9 delar vatten, 1 del spolarvätska och tryck i lite diskmedel. Obs, tar man för mycket diskmedel så kan det bli jobbigt då det lätt skummar över.

Spraya sedan värmepaketet noggrant med innehållet i trycksprutan. Se till att dräneringsröret inte är igensatt, det smutsiga vattnet ska nämligen rinna ut genom röret som mynnar utomhus.

Fyll sedan trycksprutan med ljummet vatten och skölj ur värmepaketet med 2-3 fulla trycksprutor. När det ser ut som att det inte skummar mera, då är det ordentligt genomsköljt.

Ta bort all plastfolie, plastpåsar och tejp som du använt för att skydda elektroniken.

Montera tillbaka delarna du lossat från värmepaketet, montera kåpan och slutligen sätter du tillbaka luftfiltrena. 

Slå nu på säkringen och starta värmepumpen. Sänk temperaturen 2 grader och känn dig nöjd! Men framförallt, öka nu årssparandet motsvarande det du sparar in! 

(Upprepa proceduren en gång per år för att vara säker på att du har bästa effekt)