0 Belåning och räntefonder

I oktober 2017 så valde vi att dra ner på belåningen till noll på våra aktiekonton. Vi gjorde det för att det började kännas lite olustigt med hävstång när allt började kännas dyrt vart man än tittade. Tanken var att fortsätta med månadssparandet som vanligt, oavsett hur börsen gick, för att om tillfälle ges öka på aktiebelåningen igen.

Sett i backspegeln så var det ett ganska lyckosamt drag. Båda våra portföljer ligger med negativt resultat sett på tre månades sikt och utan hävstång så har vi därmed förlorat mindre pengar än vad vi hade gjort om vi haft kvar belåningen. Börsen ser definitivt inte billigare ut nu än vad den gjorde för tre månader sedan och vi har alltså inga planer på att öka belåningen med aktieköp inom närtid.

Däremot så har vi funderat på vad vi kan nyttja låneutrymmet till under tiden vi väntar på ett bättre tillfälle. En plan har då formerats kring att köpa räntefonder med kreditlinan vi har kopplad till våra depåer.

Belåna räntefonder - med hävstång

På Nordnet har man möjlighet till att belåna upp till 40% av sitt låneutrymme till en väldigt förmånlig ränta. Om man kan hitta en ränteprodukt som ger en hyfsat säker avkastning som ligger över kostnaden för belåningen samt schablonskatten på ISK/KF så kan det vara ett sätt att nyttja låneutrymmet under tiden man väntar in ett köpläge på aktiemarknaden. 

Låneutrymmet bestäms av vilka aktier och fonder man har på sitt konto och dess belåningsgrad. Likvida aktier och fonder har ofta en högre belåningsgrad, medan illikvida, ofta mindre bolag, har låg eller i vissa fall ingen belåningsgrad. 

I dagsläget ligger låneräntan på 0.99% innan ränteavdraget, dvs 0.69% om man även räknar in avdraget och schablonskatten för 2018 är satt till 0.45%. För att det då ska ge positiv avkastning så krävs en årlig avkastning på 0.69% + 0.45% = 1.14%

Vi har tittat på två fonder för att placera enligt lånemodellen.

Spiltans räntefond

Spiltans räntefond är en av de mer populära korträntefonderna och har en lång historik med stabil utveckling bakom sig. Enligt Morningstar har fonden haft en årlig avkastning på 2% i snitt de senaste fem åren, alltså inte långt över de 1.14% som krävs, men med tanke på den låga volatiliteten i fonden så är marginalen kanske ok.

Fonden har ett belåningsvärde på hela 90% vilket gör att man kan få en hävstång på 10 gånger om man belånar fonden. Se följande exempel för hur det går till:

Eget kapital: 1000 SEK

Köp för 1000 SEK, låna 900 kronor på dessa

Köp för 900 SEK, låna 810 kronor på dessa

Osv.

Till slut har man på 1000 SEK i eget kapital fonder för 10.000 på kontot (varav 9.000 är lånade).

Årlig avkastning: 2%

Hävstång : 10 ggr

Avkastning på eget kapital: 9.3%

Spiltans högräntefond

Med Spiltans högräntefond så ökar risken rejält, men även möjligheten att avkastningen blir betydligt bättre. Med en belåningsgrad på 80% så blir det motsvarande 5 gångers hävstång. 

Fonden har en något slagigare utveckling, och har under vissa perioder tappat upp emot 7% från toppen till botten. Enligt Spiltans förvaltare är målet "..med god riskspridning erbjuda en avkastning som klart överstiger ett sparande i en penningmarknadsfond"

Då en penningmarknadsfond ger 2-3%, och de senaste 3 åren har gett 5% så har vi satt ett riktvärde på 4% för vår kalkyl.

Årlig avkastning: 4%

Hävstång : 5 ggr

Avkastning på eget kapital: 15%

Vad är planen?

Då det för tillfället inte är aktuellt att köpa aktier för belåningen så lockar det helt klart med en alternativ placering under tiden. Även om det inte är helt riskfritt så känns risk/reward ok i det här fallet. Det går även hyfsat fort att komma ur positionerna om så krävs.

Vi kommer att starta lite försiktigt med Spiltan Högräntefond. Hur mycket vi kommer att belåna portföljerna har vi inte bestämt ännu, men det rör sig troligen om max 10-15%

6 Flyttat utdelningsportföljen från Avanza till Nordnet

De senaste dagarna har vi utfört en förflyttning av vår största portfölj till Nordnet. Vi flyttade aktierna från en kapitalförsäkring på Avanza till en kapitalförsäkring hos Nordnet. Då det är banken som står som ägare för innehaven i en kapitalförsäkring så innebär det att man måste sälja av alla innehav, flytta pengarna till den nya banken och sen köpa tillbaka dem.

Detta innebär en ganska stor kostnad att utföra flytten. För det första så blir det ett courtage både på säljsidan och köpsidan och vid överföringen av pengarna så räknas det även som en insättning på kontot ur ett skatteperspektiv. Då vi dessutom förde över pengarna innan likviddagarna har gått så får vi en straffränta på 2 dagar för svenska innehav och 3 för utländska.

Kostnaderna är ganska enkla att räkna på och de kommer inte som en överraskning. Vad som däremot kan vara lite mera riskabelt är kursrisken man utsätter sig för. Det tar ju en viss tid att föra över pengarna, och sen ska man lyckas köpa tillbaka aktierna man vill äga. Har kurserna stigit under tiden man flyttat pengarna så har man färre aktier i slutänden än när man påbörjade flytten. Har man dessutom mycket utländska innehav så tillkommer valutarisken, den kan också verka emot en om man har otur.

Vi hade tur, både aktiekurserna och valutakurserna jobbade den här gången för oss. Istället för de 0.5-1% förlust vi räknade med så gick vi istället lite plus på att ligga utanför marknaden. Det tog nästan exakt 24 timmar från måndag eftermiddag tills vi hade återköpt alla aktier i den nya kapitalförsäkringen. Alla utom en, vi valde att ta tillfället i akt att sälja av ett innehav som skavt i portföljen; BHP Billiton. Mer om den försäljningen i ett senare inlägg.

Men varför bytte vi bank och utsatte oss för dessa risker?

Det är egentligen något som vi har funderat på under en längre period, i cirka ett års tid. Det började med att Avanza haft en något märklig syn på källskatt på bolag noterade i Kanada men listade som ADR i USA. Vi fick där 25% källskatt avdragen medan vänner som haft samma bolag fått 15% från Nordnet. Svaret på skillnaden mellan mäklarna var att valet av depåbank som Avanza har inte medgav att man betalar skatt enligt dubbelbeskattningsavtalet Sverige har med Kanada. Nordnets val av depåbank verkar ha löst detta smidigare. Detta innebär per automatik att man får betydligt sämre utdelning från samma bolag om man jämför mellan nätmäklarna. Läs mer om detta i inlägget om Källskatt på ADR - skillnad mellan Nordnet och Avanza.

Men det som egentligen avgjorde valet är inte av samma dolda natur. Snarare så beror det på att Nordnet har en mer generös syn på vad det innebär med riskspridning i kombination med belåning av aktieinnehavet. Hos Avanza kan man få något som man kallar Superlånet, vilket innebär att man kan belåna vissa förutbestämda aktier upp till 35% av dess belåningsvärde till i nuläget 1.75%. De förutbestämda aktierna är alla svenska och de flesta från Large Cap. Om man skulle hamna över 35% belåning om omvandlas lånet automatiskt till ett normalt lån på 5.4% ränta, givet att man  har den bästa förmånsnivån Platina.

Nordnet däremot har något man kallar för Knockoutlånet, ett lån kan ge 0.99% ränta om man nyttjar max 40% av belåningsvärdet och inte har enskilda aktier som är för tunga i portföljen. Här är inte olika marknader helt utestängda från lånevillkoren och man kan därmed räkna in i princip alla sina aktier som säkerhet till lånet. Skulle belåningen hamna mellan 40%-60% så blir räntesatsen 2.49%, och över 60% så blir räntan 5.85%

Vi har tankar kring en försiktig belåning av portföljen, och då utdelningsportföljen består till största delen av utländska innehav så gör skillnaderna mellan mäklarnas villkor stor skillnad.

Jämförelse av räntor baserat på utdelningsportföljen

Vi provade att göra en jämförelse mellan nätmäklarnas villkor med utgångspunkten att vi belånar vår utdelningsportfölj till olika belåningsgrad. Resultatet talar sitt tydliga språk.

Belåningsgrad	0-2%	2-27%	27-40%	40-67%
Avanza Superlånet	1.75%	5.40%	5.40%	5.40%
Nordnet Knockoutlånet	0.99%	0.99%	2.49%	5.85%

Med Superlånet kan vi alltså belåna portföljen till max 2% (!) om vi inte vill råka ut för en mycket högre räntesats. Med Knockoutlånet får vi en betydligt bättre räntesats ända upp till 27% belåning av totala portföljvärdet. Skulle man dessutom hamna över den gränsen så ökar räntan till en klar rimligare nivå.

Efter att Avanzas kundtjänst svarat att det inte finns några planer på ändrade villkor så drog vi slutsatsen att det var lika bra att dra av plåstret direkt och utföra flytten. I efterhand känns det bra, speciellt då vi hade tur med både aktie- och valutarisken.

Nu ska vi ta det lugnt ett tag (det var adrenalinhöjande att flytta hela portföljen) och försöka bygga en hållbar strategi för belåning! :)