fredag, maj 08, 2020

3 Gratisluncher?

Det är inte ofta det händer, men ibland finns det faktiskt gratisluncher!

Under rådande omständigheter så har vi fått lite extra frigjord tid för att ta hand om vår framtidsplan (läs, ofrivillig korttidspermittering), och den här gången har den extra tiden bland annat lett till att vi sett över våra månatliga kostnader för hushållet, men även de kostnader som vi har på vårat långsiktiga sparande.

En gratislunch för oss innebär att man får samma kvalitet och värde men till ett lägre pris, och några sådana har vi allt lyckats hitta. .

Billigare fonder

Den första gratislunchen var den godaste och det var faktiskt en no-brainer för oss att sluka den utan att tänka efter särskilt länge. Vi har en fondportfölj på Nordnet där vi i dagsläget har en enda fond - TIN Ny Teknik där vi sedan något år tillbaka har ett automatiskt månatligt sparande i fonden. Det är ett supersmidigt och enkelt sätt för oss att spara i en spännande fond som dessutom har överpresterat rejält under pågående pandemi.


Utveckling 2020 för fonden TIN Ny Teknik A

Det är dock ingen billig fond vi har. På Nordnet kostar den i dagsläget 1.52% och samma fond kostar 1.59% på Avanza. Det gäller alltså att fonden innan avgift överpresterar sitt jämförelseindex ganska så rejält för att det ska vara värt att ha sina pengar långsiktigt placerade i TIN Ny Teknik. Om man räknar med att en genomsnittlig årlig avkastning på börsen ligger på runt 7%, då innebär det att en fond med 1.5% i avgift måste avkasta 8.5% innan avgiften dras för att ge dig som fondinnehavare samma avkastning som en gratis indexfond. Det innebär i andra ord att fondförvaltaren måste vara 1.5/7= 21% bättre än marknaden, inte alls lätt!!

Vad vi nu insåg var att det finns alternativ som är betydligt billigare än Nordnet och Avanza vad gäller just den här fonden. Vi är långt ifrån snabbast på bollen så det kommer säkert inte som någon nyhet för dig som läser detta, men det kanske finns någon mer ute i landet som inte har snappat upp att uppstickaren SAVR erbjuder många av de mest populära fonderna men till ett mycket bättre pris. Just TIN Ny Teknik kostar hos SAVR 1.02% i dagsläget, vilket ger en enorm utväxling på lång sikt.

Inte nog med att förvaltaren nu "bara" behöver vara 1/7=14% bättre än marknaden för att du som kund ska få en högre avkastning än med en gratisfond, nej du får även behålla en tredjedel av avgiften själv oavsett hur fonden går. På lång sikt och med ett kontinuerligt sparande så kan det komma att innebära en skillnad på 10-tusentals kronor för en småsparare som avsätter en hyfsat liten summa i månaden till sitt sparande.

Räkneexempel med 500 kronors sparande i 30 år 

Nedan kan du se hur mycket vi teoretiskt sparar på att köpa samma fond fast för en lägre avgift. I räkneexemplet så har vi gissat att fonden nätt och jämnt klarar av att överprestera en gratis indexfond med i snitt 1.5% över de kommande 30 åren.

Vi har använt  Stefan Thelenius excellenta sparkalkylator för att räkna på avkastningen:

Med 1.5% avgift så är värdet efter avgifter och skatter 434 299 SEK
Med 1% i fondavgift så är värdet efter avgifter och skatter 477 946 SEK

Skillnaden i avkastning på 30 är är alltså 477 946-434 299  = 43 647 SEK
Det är alltså en väldigt stor skillnad på hur mycket pengar du får behålla själv av avkastningen och det är själva pudelns kärna. Du vill inte betala mer för exakt samma produkt!

SAVR erbjuder dessa fonder i en ISK och det tog, utan överdrift, inte mer än 5 minuter att skapa kontot, få det aktiverat och dessutom kopplat med autogiro mot din bank om så önskas. Vi har valt att koppla autogiro och även sett till att det är en månatlig dragning och köp i fonden.

Är du också intresserad av SAVR och vill läsa mer om dem? Klicka då på vår sponsrade länk till SAVR här.

Vår andra gratislunch 

Den andra gratislunchen är lite mera pinsam att ta upp men nåja, det får väl vara ok att stoltsera med sina mindre lyckade saker också. Det handlar i det här fallet om hur sjukt överförsäkrad vår båt har varit. Vi köpte båten för 7-8 år sedan och försäkringen har kostat oss i runda slängar 2000/år. Vi har varje år jämfört försäkringsbolag och det har då alltid fallit till vårat nuvarande försäkringsbolags fördel. Alltså har vi haft samma försäkring sedan start.

Nu råkade det dock vara så att vi har haft ett alldeles för högt försäkringsvärde på vår båt. Det är en plastbåt från slutet av 50-talet med en utombordsmotor från 80-talet. Men vi hade försäkrat den som om den var en sprillans ny båt. Så efter en femminuters manöver så har vi nu sänkt den årliga premien till mindre än 500/år men har fortfarande hela båtens fulla värde försäkrat.

Jakten går nu vidare efter fler gratisluncher!


fredag, april 24, 2020

0 Hur vi räknar på vår framtida frihet

Resan är en del av målet

Klyschan är gammal, alla har vi hört den. Men resan är faktiskt en del av målet och för att ha uthållighet att nå långväga resmål så måste färden dit åtminstone vara uthärdlig. När resan är väldigt lång så är det därför ännu viktigare att faktiskt njuta av transporten mot målet. Vår egen resa mot FIRE (Financial Indepedence Retire Early) har pågått i fem år och vi är ännu inte framme vid målet, men under tiden så har vi fått njuta av många utsikter (eller snarare insikter) som berikat både vardagen och vår hållning till den.

Framöver tänkte jag försöka beskriva lite hur den resan ser ut för oss samt hur vi räknar och förhåller oss till vår framtida frihet. Först ut är att beskriva hur vi räknar ut vilket datum som vi troligen når vårat resmål - vår framtida frihet.

Innan vi går vidare till hårda siffror och metoder så vill jag påminna om att vi faktiskt inte är ute efter tidig pensionering. Vi är båda passionerade över att få vara en skapande del av samhället och RE-delen för oss handlar snarare om att kunna vara fria att välja sättet vi arbetar på, fria att välja bort ett arbete vi inte trivs med eller fria att välja ett arbete utefter intresse mer än arbetets monetära ersättning.

Fyraprocentregeln

Grundbulten i vår kalkyl baseras på den i närmast vedertagna regeln att man ur en väl diversifierad portfölj kan ta ut 4% av kapitalet varje år utan att riskera att man eroderar portföljen till den grad att den inte överlever exempelvis en recession. Det finns många som har skrivit om regeln och för den intresserade finns det därför mycket att läsa om den på nätet.

För att avgöra hur stor summa som 4% behöver täcka så har vi utgått ifrån vår nuvarande situation och räknat bort alla utgifter som har med vårat sparande att göra, men framförallt de kostnader som våra jobb medför. I runda slängar så kan man säga att med de justeringarna så kan vi halvera våra utgifter utan att behöva ändra på vår livsstil i övrigt.

Vad vi har gjort för att anpassa regeln till vår egen situation är att vi även har valt att inkludera våra tjänstepensioner i portföljvärdet. Detta är ett val som sätt ökar risken något för oss, men då vi när vi nått vår exit-punkt så kommer vi vara så pass nära ett möjligt uttag av tjänstepensionen att vi är beredda att ta den ökade risken. För den nyfikna så är vi sena 70-talister.

Framtida avkastning & sparande

För att kunna göra någon form av prognos kring när kapitalet räcker givet fyraprocentregeln så behöver vi även göra ett antagande kring portföljernas genomsnittliga avkastning samt hur mycket vi kommer att kunna spara av våra inkomster tills dess.

Den andra punkten är lättast att gissa, så länge vi har kvar våra jobb så ligger sparandet ganska konstant på 50%, inklusive tjänstepensionsinsättningar. Just att räkna med procent blir lite knepigt när vi nu blandar både skattade och oskattade medel. Men för oss räcker det gott med en approximering då det ändå kan hända rätt mycket i världen som är svåra att förutse och som påverkar mycket mer än om vi råkar vara fel på ett par procent i kalkylen.

Gällande framtida avkastningen så är det lite svårare. Senaste 100 åren så aktiemarknaden i snitt avkastat 10% per år, och räknar man bort inflation så landar man på cirka 7%

Men det är lätt att få hybris. Sett på ett kortare tidsperspektiv (senaste 5 åren) så har vi i snitt överavkastat OMXSPI med cirka 9%-enheter årligen och det vore ju väldigt trevligt att räkna med det även framåt. Men kombinerar man lärdomar från Dunning-Krueger-effekten och Nicholas Talebs Fooled By Randomness, kanske även med "You know nothing, Jon Snow" så landar vi i att vi inte kommer att vara säkra på att överavkasta index för resten av våra liv. Därför använder vi 7% som vår för-evigt-avkastning på kapitalet.

Var landar vi då?

Med ovanstående resonemang som ingångsvärde för prognosen så är det i dagsläget mars 2025 som vi når vårat frihetsdatum. Under årets första månader så har Corona påverkat datumet hej vilt och det ligger i sakens natur att det kommer fortsätta att vara ett rörligt måldatum. I kommande inlägg ska jag visa hur enkelt man räknar ut detta datum i google spreadsheet.

Vill du följa vår resa lite oftare än ett blogginlägg då och då? Kika då gärna in vår twitter-kanal:





fredag, januari 03, 2020

0 Summering av 2019 och tankar kring framtiden

Ännu ett år har gått och det är fantastiskt kul att läsa alla bloggares årskrönikor och summeringar av det otroliga börsåret vi har lämnat bakom oss. Många har rapporterat om att de har upplevt det bästa året någonsin vad gäller avkastning i sina portföljer och detta har skett under ett år där det sannerligen inte har saknats dysterkvistar och domedagsprofeter.

I början av 2019 var det många som var oroliga, botten hade precis fallit ur och det var verkligen inte självklart att återhämtningen skulle ta fart så som den gjorde. Här var det dock ett av alla dessa tillfällen som visar att det är lättare att förlora pengar genom att försöka timea marknaden än vad det är att förlora dem i marknaden. De som satt på sina händer under nedgången, kanske till och med fyllde på enligt sitt månatliga spar-mantra, såg snart sina tillgångar tillbaka på nya höjder. De som däremot sålde ut sig såg det värre ut för, inte nog med att man missat den snabba återhämtningen, man får även svårt att motivera ett inköp i det nya läget där priserna är ännu högre än toppen man tyckte sig se för ett par månader sedan.

Hur gjorde vi under 2019?

Kortfattat kan man säga att vi fortsatte på inslaget spår. Summerar vi alla våra portföljer och slattar här och var så blev totala resultatet +43%, ett resultat vi är mycket nöjda med!

Strax innan 2019 så la vi om ena av våra portföljer från att vara en kvantportfölj med Magic Formula som rättesnöre till att bli en semi-kvantportfölj med enbart svenska investmentbolag. Det var nog det enskilt bästa beslutet vi gjort under de år som Framtidsplanen har existerat. Portföljen slutade på +65%

Utdelningsportföljen, som är den största av våra portföljer, har periodvis drabbats av både det ena och det andra bakslaget. De flesta bakslagen har berott på en övertro till "nu borde det snart vända", men vi har även fått några nitar i form av nyemisioner i förhoppningsbolag och läkemedelsstudier som inte har fallit väl ut. Trots alla bakslag så kämpade portföljen rätt så bra mot index och slutade året på respektabla +35%

Under året skapade vi även en tredje portfölj som vi har valt att kalla "Some weather portfolio". Den är enkel i sin uppbyggnad med 40% råvaror, 40% aktier och 20% ädelmetaller. Den har inte fått visa sitt sanna jag ännu och det är alldeles för lång tid för att utvärdera resultatet. 

Investmentbolagsportföljen

Portföljen har under året bestått av 5-7 olika svenska investmentbolag där några har sålts av under året givet att vi inte vill äga investmentbolag som handlas till premie. 


Utdelningsportföljen

Vår mer utlandsorienterade stora portfölj hade en bra start på året men började tappa mot index ju längre året gick. Framförallt så var det dock de inhemska bankerna som drog ner resultatet, en risk vi var medvetna om när vi tidigt under året köpte på oss ganska mycket av de krisande storbankerna.


Utdelningar

Under 2019 så samlade vi på oss en ansenlig mängd utdelningar. Alla har dock återinvesterats och förhoppningsvis så kan vi under 2020 skörda även dessa nya frukter.


Vad har hänt utöver att börsen har gått bra? 

Det är nog den här delen som har format vårat "investeringsår" år mer än något annat. Under året tog vi verkligen tag i att analysera hur och när vi skulle kunna vara helt ekonomiskt fria att göra vad vi båda gått och drömt om men alltid tyckt varit lite av en utopi eller åtminstone sett ut att ligga så långt bort i framtiden att det inte känts "på riktigt".

Vår dröm är inte särskilt avancerad. Vi vill en dag kunna välja huruvida vi vill vara kvar i den traditionella jobbsvängen eller inte baserat på lust och glädje, inte baserat på att vi behöver våra löner för att bekosta våra liv. Vi är inte särskilt intresserade av RE-delen av FIRE (Financial Independence, retire early), vi är dock väldigt intresserade av FI-delen för att i princip kunna välja fritt vad vi lägger vår tid på.

När vi nu analyserade vår situation vad gäller sparande, tjänstepensioner, lån och utgifter så blev vi lätt förvånade när vi insåg att dagen vi nått FI ligger betydligt närmare än vad vi kunnat drömma om. Det är fortfarande flera år bort, men det är så pass få år kvar att vi kan se det framför oss. En riktigt saftig morot som gör det ännu mera motiverande att spara och fila på strategierna! :)

Då hälften av oss är en obotlig ingenjör så skapades givetvis en räknesnurra som dagligen ger oss ett datum, vårat så kallade frihetsdatum, och i skrivande stund så spottar snurran ur sig "Maj 2025" med feta bokstäver. Under året har detta datum tidigarelagts med cirka ett halvår, detta tack vare den fantastiska utvecklingen på börsen men även tack vara justeringar i våra utgifter.

En sak som gör datumet mer greppbart än tidigare är att det är kortare tid till maj 2025 än det var är till datumet då vi första gången började prata om att spara till vår framtida frihet. Bloggen Framtidsplanen öppnade ungefär ett halvår efter detta första samtal.

Vad ska bloggen Framtidsplanen vara bra för framöver?

Bloggen kommer nu att växla över från att vara ett bollplank för våra egna investeringsbeslut till att mer och mer beskriva processen och tankarna kring frihetsdatumet. Förhoppningsvis lär vi oss tillräckligt mycket för att stå redo den dagen då vi passerat datumet! 

Lycka till under 2020!

// Framtidsplanen

lördag, maj 05, 2018

4 Nordnet inför oskäligt höga avgifter för onoterade innehav

OBS: Detta inlägg är INTE sponsrat av Avanza, det är  som vanligt bloggens egna åsikter som framställs i artikeln. Framtidsplanen är kund hos både Nordnet och Avanza i dagsläget.

Det trillade in ett oansenligt meddelande på vårat Nordnetkonto häromdagen. Meddelandet handlade i positiva ordalag om att det nu är möjligt att flytta in onoterade innehav till kundernas depåer, något som tidigare inte har varit möjligt. Vinsten med att flytta in innehaven kan vara att man vill samla sina olika innehav under en och samma plattform, och det är precis varför vi för någon månad sedan valde att flytta alla våra onoterade innehav till Nordnet.

Avgiften

Nu innebär den nya möjligheten en viss arbetsmängd för Nordnet och därför kommer man från och med 1'a juli ta ut en administrationsavgift för de onoterade innehaven. Själva läste vi meddelandet lite slarvigt och det gick inte upp för oss direkt att kostnaden inte är en engångskostnad för själva flytten, utan det är en kvartalsavgift som tas ut för varje enskilt innehav och för all framtid.

Avgiften kommer att bli 300 kronor per onoterat innehav, och det spelar ingen roll om själva innehavet är värt 500 kronor eller om man har en miljon i värde, det blir samma avgift oavsett. Har man flera onoterade innehav så betalar man dessa 300 kronor för varje innehav.

Onoterade innehav

Den typiska spararen har kanske inte så många onoterade innehav i sin investeringsportfölj, det har ju historiskt varit ganska svårt för gemene man att investera i onoterade bolag och de som finns utanför börsen brukar ofta vara mindre bolag där riskerna är svåra att överblicka. Det har även varit svårt att få information om bolagen, eller ens veta att de finns tillgängliga för investerare. Det har lett till en informationsskevhet som gjort det mycket svårt för småspararen att ta del av den här delen av marknaden.

Med Internet så har informationsskevheten minskat betydligt, och på senare år har plattformar för att underlätta handeln dykt upp. Bland oss småsparare är kanske Pepins en av de mer kända. Pepins gör det enkelt att investera mindre summor i bolag som Spiltan Invest, Alvesta Glass mm och man arbetar aktivt för att  underlätta just för småsparare att kunna vara med som delägare i spännande framtidsbolag.

Detta har inneburit att vi nu ser många småsparare som stolta aktieägare i onoterade bolag. Då risken fortfarande kan vara svår att överblicka så rekommenderas ofta att man dels inte satsar för stor del av sitt totala kapital i onoterade innehav, och det är även bra att diversifiera med fler mindre innehav än att koncentrera allt i ett och samma bolag.

Vad innebär den nya avgiften för den förväntade avkastningen?

Det är den här delen som gör oss lätt besvikna på Nordnet. Då avgiften dels inte baseras på storleken på innehaven och att det dessutom adderas för varje enskilt innehav så kommer småspararna med en väl diversifierad portfölj bli de största förlorarna.

Vi blir inte minst från bolag som Avanza och Nordnet formligen bombarderade med förnuftiga tips om hur stark ränta-på-ränta-effekten är och att storbankernas historiskt höga avgifter bör skys som pesten, framförallt när det gäller avgifter som är återkommande och inte har någon som helst korrelation med tillgångsslagets avkastning att göra. 

Den här avgiften är precis just så dålig som de avgifter vi har lärt oss att undvika, den ger inte spararen det minsta mervärde jämfört med att få samma tjänst gratis hos en konkurrent!

Vi har med hjälp av Stefan Thelenius sparkalkylator räknat ut vad det innebär för den som köpt en (1) Spiltan-aktie för 8.800 SEK, skillnad i avkastning på 15 år är betydande! 300 kronor motsvarar en avgift på dryga 3% årligen för innehavet.

Vi låter nedanstående bilder stå för förklaringen. Vill ni göra samma uträkning så tänk då på att om man har fler innehav så ökar avgiften.

Avkastning på 15 år utan avgift:  +5.07% per år



Avkastning på 15 år med avgift 300SEK/år  : -0.03% per år



Vad kan man göra för att inte bli rånad på sin avkastning?

Som vi ser det så är avgiften så hög att det inte går att acceptera oavsett vilket skäl man har till den. Vi ser två möjliga scenarion framför oss.

1. Nordnet inser det orimliga med att ta ut den oskäligt höga avgiften och sänker den till 0. Vi hoppas såklart på detta, vi flyttade ju våra innehav till Nordnet just för att det är trevligt att samla innehaven på ett ställe. 

2. Kvarstår avgiften så finns inget annat alternativ än att vi tar vårat pick och pack och flyttar alla onoterade innehav till en mäklare som inte (i dagläget) tar ut någon avgift för samma tjänst. Efter att Twitter fylldes av upprörda kommentarer kring avgiften så svarade Avanza följande:


Det är dessutom väldigt enkelt att flytta sina innehav från Nordnet till Avanza, och den som inte vill vänta på att Nordnet tar sitt förnuft till fånga kan initiera sin flytt redan idag: https://www.avanza.se/mina-sidor/flytta-vardepapper/flytta-vardepapper-externt.html

Hur gör ni med onoterade innehav hos Nordnet, flyttar ni eller väntar ni på att avgiften tas bort eller åtminstone blir skälig?



tisdag, maj 01, 2018

2 Investerar i solcellsprojekt i Kenya - Trine, alternativ investering

Vi har nu valt att addera ytterligare en investering utanför börsen till vår strategi och den här gången är det en kombination av avkastning och gott syfte som får ta plats i vår totala investeringsportfölj.

För några månader sedan öppnade vi ett Lendify-konto med målet att skapa ett kassaflöde som inte korrelerar med börsens fluktuationer, och sedan dess har vi avsatt en del av varje månads investeringsbudget till Lendify. Nu tycker vi att det är dags att diversifiera ytterligare och vi passade på att göra vår första investering i en, enligt oss, mycket spännande kampanj hos Trine.


Gå med i solcellsrevolutionen - få €10 på din första investering. (obs. affiliate-länk)


Trine - vad är det?

Så här beskriver Trine sig själva:
TRINE är en investeringsplattform som gör det möjligt för privat- personer att investera i solenergi med chans till avkastning. Över 1 miljard människor saknar idag elektricitet och använder istället fossila bränslen, kostsamt och skadligt för både hälsa och miljö. Det finns många företag i tex Östafrika som vill förse människor med förnyelsebar el, men de initiala kostnaderna är höga. Det är där TRINE kommer in och genom att göra det enkelt för vanliga människor att investera i solenergi så TRINE kan förmedla lån till solenergiföretag som förser människor med ren el där det behövs som mest.
Trine erbjuder alltså privatpersoner en möjlighet att med små medel investera (dvs låna ut pengar) i specifika projekt som alla syftar till att dels höja levnadsstandarden för fattiga människor, samtidigt som man gör skillnad för miljön.

Då vi själva sedan tidigare har investerat i en större solcellsanläggning på vår villa så är vi inte särskilt långt borta i tanken från att investera i andras solcellsprojekt. På Trines hemsida kan man se vilka kampanjer som just nu söker kapital, och vi fastnade för en specifik kampanj - BBOXX.

Vår första kampanj - bboxx

Trines investeringsmodell innebär att de samarbetar med olika projekt och står då för en del av kapitaliseringen av projektet. I den kampanj vi valt att investera våra första pengar är samarbetsbolaget BBOXX, ett brittiskt bolag som är uppbackat av riskkapital. Bolaget arbetar för att ge så många som möjligt tillgång till ren energi, och då gärna i så kallade "off-grid"-miljöer där man saknar el helt och hållet.

Kampanjen som Trine har tillsammans med BBOXX kommer att ge totalt 7700 hushåll solcells-el i Kenya. Kampanjen är nu fulltecknad och löper över 42 månader och har en förväntad årsavkastning på 6.75%. Då vi valde att investera €1.000 så får vi ytterligare 2%, vilket ger en årlig totalavkastning på 8.75%. Givetvis finns det risker i dylika projekt, men då känns det extra bra att statliga SIDA garanterar 60% av insatsen.

Framtida investeringar på plattformen

Det ska bli mycket intressant att följa projektet de kommande åren, och vi kommer att  hålla ögonen öppna efter nya intressanta kampanjer under tiden. Vi har som mål att nå åtminstone 10% investering utanför börsen, men vår investering i Trine-plattformen ligger just nu på mindre än 1% och vi rekommenderar alla som investerar i dylika projekt att inte satsa för stor del av det totala kapitalet i den här typen av investeringar.

söndag, februari 04, 2018

0 Belåning och räntefonder

I oktober 2017 så valde vi att dra ner på belåningen till noll på våra aktiekonton. Vi gjorde det för att det började kännas lite olustigt med hävstång när allt började kännas dyrt vart man än tittade. Tanken var att fortsätta med månadssparandet som vanligt, oavsett hur börsen gick, för att om tillfälle ges öka på aktiebelåningen igen.

Sett i backspegeln så var det ett ganska lyckosamt drag. Båda våra portföljer ligger med negativt resultat sett på tre månades sikt och utan hävstång så har vi därmed förlorat mindre pengar än vad vi hade gjort om vi haft kvar belåningen. Börsen ser definitivt inte billigare ut nu än vad den gjorde för tre månader sedan och vi har alltså inga planer på att öka belåningen med aktieköp inom närtid.

Däremot så har vi funderat på vad vi kan nyttja låneutrymmet till under tiden vi väntar på ett bättre tillfälle. En plan har då formerats kring att köpa räntefonder med kreditlinan vi har kopplad till våra depåer.






Belåna räntefonder - med hävstång

På Nordnet har man möjlighet till att belåna upp till 40% av sitt låneutrymme till en väldigt förmånlig ränta. Om man kan hitta en ränteprodukt som ger en hyfsat säker avkastning som ligger över kostnaden för belåningen samt schablonskatten på ISK/KF så kan det vara ett sätt att nyttja låneutrymmet under tiden man väntar in ett köpläge på aktiemarknaden. 

Låneutrymmet bestäms av vilka aktier och fonder man har på sitt konto och dess belåningsgrad. Likvida aktier och fonder har ofta en högre belåningsgrad, medan illikvida, ofta mindre bolag, har låg eller i vissa fall ingen belåningsgrad. 

I dagsläget ligger låneräntan på 0.99% innan ränteavdraget, dvs 0.69% om man även räknar in avdraget och schablonskatten för 2018 är satt till 0.45%. För att det då ska ge positiv avkastning så krävs en årlig avkastning på 0.69% + 0.45% = 1.14%

Vi har tittat på två fonder för att placera enligt lånemodellen.

Spiltans räntefond

Spiltans räntefond är en av de mer populära korträntefonderna och har en lång historik med stabil utveckling bakom sig. Enligt Morningstar har fonden haft en årlig avkastning på 2% i snitt de senaste fem åren, alltså inte långt över de 1.14% som krävs, men med tanke på den låga volatiliteten i fonden så är marginalen kanske ok.

Fonden har ett belåningsvärde på hela 90% vilket gör att man kan få en hävstång på 10 gånger om man belånar fonden. Se följande exempel för hur det går till:

Eget kapital: 1000 SEK
Köp för 1000 SEK, låna 900 kronor på dessa
Köp för 900 SEK, låna 810 kronor på dessa
Osv.

Till slut har man på 1000 SEK i eget kapital fonder för 10.000 på kontot (varav 9.000 är lånade).

Årlig avkastning: 2%
Hävstång : 10 ggr
Avkastning på eget kapital: 9.3%



Spiltans högräntefond

Med Spiltans högräntefond så ökar risken rejält, men även möjligheten att avkastningen blir betydligt bättre. Med en belåningsgrad på 80% så blir det motsvarande 5 gångers hävstång. 

Fonden har en något slagigare utveckling, och har under vissa perioder tappat upp emot 7% från toppen till botten. Enligt Spiltans förvaltare är målet "..med god riskspridning erbjuda en avkastning som klart överstiger ett sparande i en penningmarknadsfond"

Då en penningmarknadsfond ger 2-3%, och de senaste 3 åren har gett 5% så har vi satt ett riktvärde på 4% för vår kalkyl.

Årlig avkastning: 4%
Hävstång : 5 ggr
Avkastning på eget kapital: 15%



Vad är planen?

Då det för tillfället inte är aktuellt att köpa aktier för belåningen så lockar det helt klart med en alternativ placering under tiden. Även om det inte är helt riskfritt så känns risk/reward ok i det här fallet. Det går även hyfsat fort att komma ur positionerna om så krävs.

Vi kommer att starta lite försiktigt med Spiltan Högräntefond. Hur mycket vi kommer att belåna portföljerna har vi inte bestämt ännu, men det rör sig troligen om max 10-15%


söndag, januari 28, 2018

0 Januaris sparkvot

Det har blivit något av ett fenomen på finanstwitter det senaste året att prata om sin sparkvot. Många har tyckt till i frågan gällande vad som ska ingå i kvoten och vad som ej ingår. En del tycker att utdelningar ingår, andra inte. Somliga anser att amorteringen på billånet ska ingå, andra inte. Vi är inte helt överens, men de flesta av oss förstår nog att det inte handlar om en tävling om vem som har rätt, utan det handlar snarare om att sporra sig själv och andra till att spara mer av varje månadslön än tidigare.

Vi har också pratat sparkvot, oftast i form av mål för året, och sen ett år sedan berättar vi att vi inte har nått det högt uppsatta målet. Ser vi exempelvis tillbaka på 2017 så var målet att ha minst 35% sparkvot, men vi mäktade inte med att nå längre än till 28%

Inför 2018 så satte vi inte upp något mål för sparkvoten. Vi har istället valt att sätta upp fasta mål för varje månadssparande, mål som vi då har i kronor och ören och som vi avsätter redan första dagen efter löning. Vi hoppas på detta sätt implicit nå en hög sparkvot över året. Efter att ha räknat ihop alla sparanden, amorteringar och extra pensionsavsättningar (ja vi räknar in dem) så ser målet med 2018 ut att vara en sparkvot på dryga 45%, dvs betydligt högre än vi någonsin har mäktat med.

Hur gick det då med första månadens sparande? Jo tack, det gick bra. Vi har under januari lyckats hålla vår initiala plan för sparande och amortering. Men då vi fick en extra bra lön i januari så sänktes sparkvoten under målet.

Januaris nettolön och sparkvot

Jämfört med våra normala löner så hade vi i januari ett påslag på cirka 20%. Främst handlar det då om övertidsersättning som släpat, men även ett par ersättningar för godkända patent trillade in (företaget en av oss jobbar på ger uppfinnaren en symbolisk summa för varje idé som leder till ett patent).

Även om påslaget blev 20% så fanns inte utrymme att spara mer än planerat. Det gör att vi börjar året med att ligga under vår plan för sparkvot.


Har vi tur så får vi påslag i årets löneförhandling, det kommer då underlätta sparandet men kanske ökar inte sparkvoten bara för det. Vi får se hur det artar sig över året!


lördag, januari 20, 2018

1 Årets första omviktning av investmentbolag

Nu är det dags för årets första omviktning av investmentbolag. Under månaden som har gått så har investmentbolagen tagit rejäl fart med 6.42%, och överavkastningen mot OMX har ökat något.

Jämfört med IBIndex så har månaden varit lite sämre och IBIndex har knaprat in lite på ledningen som varit 2%-enheter som störst. Vi är dock nöjda så länge vi kan hålla jämna steg med indexet då vi även inkluderar courtage i vår jämförelse.

Under den kommande månaden så viktar vi ner Creades rejält, och ökar upp mest i Bure och Latour.

InvestmentbolagFöregåendeNy viktning
AB Traction8.88%8.89%
Bure Equity AB11.08%12.13%
Creades AB (publ)6.50%4.31%
Industrivärden AB9.85%9.80%
Investment AB Oresund11.17%10.60%
Investment Latour AB7.65%8.52%
Investor AB13.30%13.64%
Kinnevik AB ser B9.88%9.25%
L E Lundbergföretagen B10.77%11.58%
Svolder B10.93%11.28%

Utveckling sedan start

Utvecklingen 

Avkastning jämfört med OMX och IBIndex

Strategin har på ett halvår överavkastat OMX med dryga 4.5%-enheter. Detta inkluderar de courtagekostnader som varje månad belastar avkastningen.

lördag, december 30, 2017

0 Årsrapport 2017

Börsåret 2017 är över och vi är nu många finansbloggare som ivrigt sammanställer årets resultat. Följer man finanstwitter så är det uppenbart att vi är många som dessutom ser fram emot sammanställandet med barnslig glädje! :)

Hur pass väl nådde vi våra mål?

Vi ger aldrig några nyårslöften, men varje år sätter vi upp mål som någon form av fyrar som hjälper oss att hålla kursen åt rätt håll. Förra årets mål för våra investeringar och bloggen under 2017 lydde:
  1. Sparkvoten ska upp till 35%
  2. Sparandet ska öka jämfört med 2016
  3. Utdelningarna ska minst vara i nivå med den långsiktiga planen, dvs runt 25.000
  4. Enda målet som rör bloggen - fler inlägg under 2017 än 2016 :)
Utfallet är inte direkt upplyftande:
  1. Sparkvoten slutade på 28%
  2. Sparandet minskade med 4.5% jämfört med 2016
  3. Utdelningarna nådde 21877 SEK
  4. Antalet inlägg per år halverades under 2017
Inför 2018 så krävs en rejäl uppskärpning inom alla led. Som tur är så har utvecklingen på våra konton varit över förväntan bra, så de tre första punkterna har mer än väl kompenserats av ett bra resultat.

Årets resultat

Vi har haft en mycket blandad utveckling på våra numera tre olika konton, med både negativa och positiva resultat. Slår vi ihop alla konton så slutar årets totala utveckling på +16.82%


Kapitalförsäkring:22.14%
Investeringssparkonto:-2.05%
IG Tradingkonto:260.00%
Totala utvecklingen:16.82%


Sätter vi in årets resultat i det längre perspektivet så ser vi att trenden håller i sig även i år. Vår större portfölj går betydligt bättre än Avanza Zero, medan vår ISK halkar efter rejält. Snittet på totalavkastningen ligger i år strax under det snitt vi haft de senaste 4 åren.

Vår strategi överavkastar mot Avanza Zero med 9 procentenheter, något vi är väldigt nöjda med. Ödmjukt får erkännas att vi inte räknar med att detta fortsätter i all evighet, men fram till en eventuell vändning så tänker vi vara stolta över detta och fortsatta på vår inslagna linje!


Kapitalförsäkring +22.14%

I vår kapitalförsäkring har vi de bolag som vi med egna analyser valt ut de bolag som vi tror kan vara bra på lång sikt. Bolagen får gärna vara branschledande inom en nisch där makrotrender  pekar åt rätt håll. Delar bolaget dessutom ut och har gott kassaflöde så är det en välkommen bonus. Portföljen är vår största och står idag för cirka 70% av totala aktievärdet.



Under året skedde rätt så många transaktioner på kontot och idén med att alla bolag i portföljen ska vara långsiktiga har fått stryka på foten lite. Vi har under året sålt av 20 bolag, och i skrivande stund består portföljen av 21 bolag samt två (mycket små) positioner i Bitcoin och Etherum.

3 bästa aktierna under 2017
  1. nVidia: +93%.
  2. Paradox +81%
  3. Zalaris: +65%
3 sämsta aktierna under 2017
  1. Starbreeze: -37% (SÅLD)
  2. Mycronic: -18% (SÅLD)
  3. SmartEye: -12% (SÅLD)

Investeringssparkonto -2.05%

Vårat stora sorgebarn underpresterar rejält även i år. Stategin har i flera år varit fokuserad på Magic Formula, där vi varje månad bytt ut 2 bolag mot de som MF-strategin valt ut åt oss. Det har inte varit en vinnande strategi för oss, men vi gick in med insikten att man måste ge det några år innan man kan utvärdera resultatet.

Nu har vi utvärderat Magic Formula i tre år och vi har tyvärr ledsnat. Jämför vi med andras MF-portföljer så verkar det vara något med timingen som har gjort att just vår går så pass dåligt, men det spelar ingen roll för tillfället. Vi har ledsnat på att konstant äga bolag som känns "dåliga", och i år har det framförallt handlat om eländiga bostadsutvecklare som tappat halva värdet under hösten.

Vi har följt strategin slaviskt, men någon gång i våras så vägrade vi plocka in Fingerprint i portföljen, då vi tyckte att gränsen för anständighet hade nåtts. För oss alltså, bolaget kanske har en ljus framtid men det ligger så pass mycket förhoppning i det att det inte passar vår typ av investeringsfilosofi. Valet visade sig vara bra och mitt i eländet kan man trots allt konstatera att det enda icke-kvant-beslutet vi tog gav oss ett bättre resultat :)




Inför 2018 har vi beslutat att ta en paus med Magic Formula. Vi vill däremot ha ett kvant-mekaniskt inslag i vår portföljstrategi och har därför börjat investera enligt vår egen Investmentbolagsmodell. Den känns, för oss, betydligt trevligare då vi redan från början fått analysera fram de bolag vi anser ska ingå i strategin, och använder en formel för att varje månad beräkna hur viktningen mellan bolagen ska se ut. 

Vi ser fram emot ett rejält revanschår 2018 för våra ISK! 

IG Tradingkonto +260%

260% låter mycket mer brutalt än vad det egentligen innebär i praktiken. Vi skaffade ett IG-konto under året med syftet att prova på lite index-trading, främst för att se om det är något för oss. Vi hann med cirka 20 trades, med +15% som resultat, innan vi insåg att det är svårt att hantera även dags-swingar när man har jobb som kräver full uppmärksamhet under börsens öppettider.

Mitt under värsta haussen av kryptovalutor köpte vi således en position i Ethereum för att rida på en eventuell långsiktig våg av uppgång. Vi hade tur med timingen och trots vår mycket modesta säkerhet på kontot så stoppades inte positionen ut.

En månad senare såldes positionen och vinsten skiftades över till vår KF där pengarna istället förvandlades till långsiktig investering i norska laxmarknaden :)

Vi förväntar oss inte något liknande resultat 2018.

Utdelningar under 2017

Målet var att nå 25.000 SEK i utdelningar, men vi nådde inte riktigt hela vägen dit. Totalt inkasserade vi 21877 SEK. Utdelningarna ökar dock fortfarande för varje år som går, och 2018 tror vi att ökningen kommer att accelerera igen.




Slutord

Även om vi känner oss lite nedslagna över att ha missat 100% av våra publika mål så hänger vi inte läpp onödigt länge. Det finns några outtalade mätetal som vi varje år internredovisar (haha, det låter torrt men varje nyårsafton börjar vi med en rejäl genomgång av alla finanser, det ser åtminstone hälften av oss fram emot)

Här är några av mätetalen. Märk hur vår ekonomi blivit rejält mycket stabilare sedan 2012, allt tack vara att vi då på allvar började spara långsiktigt.

Skuldkvot Sparkvot Sparat i månadslön Utdelning Soliditet
2012 476% 5% 2.67   -7.22%
2013 448% 19% 3.13 1,907 -0.53%
2014 437% 26% 6.73 5,325 8.01%
2015 424% 36% 12.6 14,425 16.61%
2016 388% 31% 19.33 19,422 32.97%
2017 352% 28% 31.67 21,877 49.23%

Inför 2018 så har vi god förhoppningar om att få revansch vad gäller sparkvoter, utdelningar och förhoppningsvis även bloggande!


tisdag, december 26, 2017

1 Öppnar konto hos Lendify

Efter kanske onödigt långt velande så har vi nu äntligen öppnat ett konto hos Lendify, en av de större och mer populära marknadsplatserna för P2P-lån i Sverige.

Kontot gick förvånansvärt snabbt att skapa, och tack vare att Lendify använder Bank-Id så känns det även mycket tryggt. Det tog totalt mindre än 5 minuter att skapa kontot samt få de första pengarna insatta från vårat bankkonto.



Läs mer om Lendify på hemsidan www.lendify.se (obs. Affiliate-länk)


Syftet med Lendify för Framtidsplanen

Syftet med kontot är för vår del att sprida ut våra risker lite bredare än vad vi i dagsläget har gjort. I princip alla våra besparingar från privat sparande till olika former av pensionslösningar är idag placerade på börsen, med mer eller mindre hävstång i de olika lösningarna. Detta gör att vi får maximalt förväntad avkastning över lång tid, men vi har därmed också en väldigt hög risk på sparandet.

Då vi har som långsiktig plan att få ett stadigt kassaflöde från räntor, utdelningar och andra former av semi-passiva inkomster så vill vi redan nu bredda plattformen så att kassaflödet inte sinar helt vid en eller flera framtida börs-orostider.

Hur mycket avsätter vi för Lendify-utlåning?

Vi har sedan 7 år tillbaka en automatisk överföring av en fast summa pengar till ett konto som har med vårat hus att göra. Från kontot dras sedan bolåneräntor, husförsäkringar m.m. Då räntan var betydligt högre för 7 år sedan så blir det nu varje månad en betydande peng över. Denna peng har vi tidigare satt in som extrainbetalning på aktiekontot, men nu har vi bestämt att den istället ska föra över till Lendify. Detta gör att så länge våra bolåneräntor håller sig under 5% så kommer det varje månad att bli en insättning till Lendify.

Det finns något (lite obehagligt) tillfredsställande över att tänka sig att andras konsumtionsvanor (och därmed lån) i framtiden kommer betala en stor del av våra bolåneräntor :)

Hur investerar vi på Lendify?

Vi har valt den enklaste formen av investering på Lendify. Vi har valt ett autoinvesteringskonto med 10 års löptid, och har dessutom valt att automatiskt återinvestera räntor och amorteringar. Detta innebär att vi inte behöver lägga någon tid alls egentligen på att administrera kontot.

Skulle det vara så att vi känner oss för inlåsta med 10 års löptid på lånen så finns möjligheten att i förtid sälja portföljen på andrahandsmarknaden. Detta är inget vi räknar med ska ske dock, den dagen man vill sälja så vet vi ju faktiskt inte om det finns några köpare. Nej, vi räknar istället med att det är en mycket långsiktig relation vi nu har startat med Lendify, och vi hoppas på många goda år tillsammans :)

En sista notering angående Lendify. Varje månad återförs räntor och amorteringar till kontot. Då räntan är att jämföras med utdelningar så kommer dessa att ingå i vår månatliga uträkning av total utdelning. Amorteringen däremot räknar vi inte som utdelningar.